Sundsvall-Skjöle Tändsticksfabrik

Fabriken uppfördes av hemmansägaren och riksdagsmannen JM Sjölund i Skjöle (Matfors) 1874-1875 och driften pågick till omkring 1890. Fabriken sysselsatte ett 25-tal personer varav hälften var minderåriga.

En Tunabo berättar om ett besök som han gjorde i maj 1884 på tändsticksfabriken som låg nära järnvägsstationen i Matfors. Ett par småpojkar sitter på ett asptimmerupplag när han kommer in på fabriksområdet. Det är frukost och rätt så stilla vid fabriken. De äter torrt bröd med pålägg av fläsk och pannkaka och som man sen sköljer ner med mjölk. Trots att de bara är i 12-årsåldern arbetar de på fabriken med att packa fosforstickor i små papperskapslar, som sen buntas i större paket. En pojke berättar att han förra veckan fyllde 13.200 sådana kapslar, vilket gav 5 kronor och 94 öre i veckolön och med 60 timmars arbetsvecka.

Så här ser papperskapslarna ut och rymmer ca 55  stickor

Nu dunkar ångmaskinen igång och tjock rök väller ut ur skorstenen. Frukosten är nu slut, och arbetarna skyndar in till sina arbeten. Anders Sjölund, en son till ägaren, berättar att tillverkningen ligger nästan helt nere januari till februari varje år och i år satte man gång produktionen 20 mars och fortsätter så fram till jul. Fabriken sysselsätter ett 25-tal personer, därav hälften minderåriga både flickor och pojkar. Produktionen ligger på 150.000 kapslar i veckan och avsättningen är god.

Aspvirket flottas fram på Ljungan eller körs fram av hästfordon. En rundvandring i fabriken visar att kapning och stickskärning är en av de första procedurerna. Nästa moment är raminläggning, stickorna sättes i prydligt packade ramar, sen kommer svavling och satsning. Ramarna matas in i en maskin där flytande svavel och fosfor hålls vid en konstant temperatur. Stickramarna kommer fram på andra sidan maskinen och är nu färdiga efter de har torkat. Stickfyllning i kapslar ombesörjes av förut nämnda pojkar.

Flickorna är sysselsatta med att klistra papperskapslar även detta ett ackordsarbete. Sjölund berättar att fosforstickorna snart har spelat ut sin roll, de är för eldfarliga och hälsovådliga i tillverkningen. Därför kommer produktionen att läggas om till säkerhetständstickor som tändes mot askens plån istället för mot byxbaken.

Tändsticksfabriken lades ner 1890. Orsakerna var säkert ökad konkurrens från de större fabrikerna som hade rationellare tillverkning och ägaren Sjölunds sons tidiga död samt att han som riksdagsman inte kunde engagera sig fullt i fabriken.

Så stod fabriken tom och öde ett kvartssekel. 1907 hyrde Frälsningsarmen en våning till samlingslokal som senare blev biograflokal. Riksdagsman Sjölund avled i januari 1916 och på våren samma år såldes alla maskiner ut som skrot. Fastigheten användes sedan till en mekanisk verkstad innan fabriken brann ner den 21 februari 1921.

Paketetikett med fabriksbild. De manliga figurer innanför ramen symboliserar handel och industri ett lämpligt motto för en fabrikör och riksdagsman.

Källa: Tunabygden 1952 Nr 4

©Thore Gustavsson